När vindar vänder


Har så galet mycke olika kännslor i kroppen och så sjukt mycke oika tanker i huvudet så jag vet inte vart jag ska tavägen.
Ena stunden sprudlar livet av lycka, nästa är det jobbigt att leva och sen kommer ilskan.
Försöker fokusera och se till det som jag längtar mest efter. Den där kännslan av att få komma hem. Dit där man vill vara med folk man gillar och saknar.

Hjärtat slog dubbla slag idag när jag fick höra judet av bar mark under fötter, helt galet!
Allt det där med kännslor som jag skrev om igår, så sjukt jobbigt!
Det är nått som tynger mej, och inte på ett speciellt bra sätt.
Har försökt att tänka idag men la ner det när jag inte kunde förstå, förstå hur jag själv tänker.
Det är juh bara göra!! Men ICKE, det kommer till en viss gräns sen tar det stopp.

Tänk om mna hade dej nära, så nära att du kunde lösa sakerna åt mej?
Visa på riktigt och lära mej att förstå. Varför är du inte det för? Hade gått så mycke bättre då.
Aja, man kan tydligen inte få allt har jag lärt mej och detta är nog en sån sak jag inte ka få då.
Har hittat en liten dikt eller vad man nu ska kalla det, som jag ska sätta på kroppen när jag får tid och råd.

Goodbye may seem forever
Farewell is like the end
But in my heart is a memory
And there you'll always be


Så sant...




Solkräm

Fick jag bara ge dig ett ord på vägen skulle det var solkräm
De långsiktiga vinsterna med solkräm har påvisats av forskare, medan
resten av mina råd inte står på stadigare grund än mina egna snåriga
erfarenheter. Jag ska dig mina råd nu.

Njut av styrkan och skönheten att vara ung. Nej förresten, du kommer ändå
inte att förstå ungdomens styrka och skönhet förrän den avtar.
Men tro mig, om tjugo år kommer du att titta på bilder av dig själv och
minnas, på ett sätt du inte kan föreställa dig idag, alla möjligheter som
låg framför dig och hur fantastisk du egentligen såg ut. Du är inte lika
tjock som du tror.

Oroa dig inte för framtiden, eller oroa dig. Men kom ihåg att oro är ungefär
lika effektivt som att lösa en räkneekvation med att tugga tuggummi.
De verkliga bekymren i livet kommer trolgen vara sådan du aldrig ens brytt
din oroliga hjärna med, såna som slår ner som en blixt klockan fyra en seg
tisdag.

Gör en sak varje sak som skrämmer dig. Sjung.
Var inte vårdslös med andra människors känslor. Tolerera inte nån som är
vårdslös med dina. Använd tandtråd. Slösa inte tid på avundsjuka. Ibland
ligger du före ibland efter.
Loppet är långt och egentligen tävlar du bara med dig själv.
Kom ihåg komplimanger du får, glöm förolämpningar.
Om du lyckas, tala om för mig hur du bar dig åt.
Behåll gamla kärleksbrev, släng gamla kontobesked. Stretcha!
Känn ingen skuld om du inte vet vad du ska göra med ditt liv. De
intressantaste människor jag känner visste inte när de var 22 vad de skulle
göra resten av livet. Några av de intressantaste 40-åringar jag känner vet
det fortfarande inte.
Få i dig mycket kalk. Var snäll mot dina knän. Du kommer att sakna dom när dom
är sönder.

Kanske blir du gift, kanske inte
Kanske får du barn, kanske inte
Kanske skiljer du dig när
du är 40, kanske dansar du fågeldansen när du
fyller 75
Vad du än gör, håll inte på och beröm dig själv för mycket, men var inte
heller för kritisk.
Hälften av dina val är tillfälligheter. Alla andras också.

Njut av din kropp. Använd den på alla sätt du kan. Var inte rädd för den,
eller vad andra tycker om den. Den är det mest fantastiska du någonsin
kommer att äga. Dansa. även om du bara kan göra det i vardagsrummet. Läs
instruktionerna, även om du inte följer dom.
Läs inga skönhetstidningar. De kommer bara få dig att känna dig ful.

Lär känna dina föräldrar. Du vet aldrig när de är borta för alltid.
Var snäll mot dina syskon. Dom är den bästa länken till det förflutna och
troligen dom du kan lita på mest i framtiden.
Lär dig att vänner kommer och går men kom ihåg att hålla fast vid dom bästa.
Arbeta hårt på att monska avstånden både geogarfiskt och i huvudet, för ju
äldre du blir, desto mer behöver du dem som kände dig när du var ung.
Bo nån gång i en storstad, men flytta innan du blir hård.
Bo nån gång vid havet, men flytta innan du blir för mjuk. Res
Acceptera vissa ofrånkomliga sanningar: priser kommer att gå upp. Politiker
kommer att luras. även du kommer att bli gammal.
Och då kommer du att fantisera om att när du var ung, då var priserna
rimliga, plitikerna storsinta och barn respekterade de äldre.
Respektera de äldre Räkna inte med att någon annan ska försörja dig. Kanske kommer du att ha
sparpengar, kanske gifter du dig rikt, men du vet aldrig när det ena eller
andra tar slut.
Greja inte för mycket med ditt hår, för då kommer du att se ut som 85 vid
40.
Var noga vems råd du följer, men ha tålamod med vem som ger dom.
Goda råd är ett slags nostalgi. Att dela ut dom är som att gräva fram det
gamla ur sophinken, torka av det, måla över de dåliga sidorna och
återanvända det för mer än det är värt.
Men tro mig vad det gäller solkrämen...

Det där med kännslor


Jag har nog lärt mej en sak idag, att jag har svårt att ta till mej om någon ger mej en komplimang. Om någon säjjer nått fint så rinner det mest av mej.

Jag har fått changsen att visa kännslor men kunde inte. Även om jag känner nått kan jag inte få det ur mej. Mitt hjärta orkar inte ta ett nej igen. Sist det vart krossat så vart det för mycke.
Absolut, det läker och helt är det men långtifrån starkt, det märker man när man får ont.

Jag känner saker, det gör jag! Men hjärnan blockerar allt.
Jag måste känna så mycke mer från någon för att jag ska kunna svara. Behöver så mycke mer och framförallt tid. Tid, tid att få låta saker växa så att jag vågar säjja "jag tycker om dej" eller vågar besvara en varm kram.

Och när hjärtat känner nått så skriker hjärnan "du vet hur det jick sist". Och då blockeras allt.
Man stelnar och låter det gåöver eller låter det bara ligga och kastar det framgför sej.
Sen bryter man ihop, sen sansar man sej och reser sej.
Blir en ond cirkel men det känns bättre att såra sej själv än att andra ska krossa en totalt.

Sen det där med tid. Fan, tror inte det finns nån som skulle orka ta sej den tiden jag kräver för det blir för segt. Jag vet juh att jag skulle inte palla vänta och hålla på om jag inte fick nått gensvar.

Fan att kännslor ska vara så jobbiga!

Asså varför?


Känner såhär i natten att jag är anti! Anti det mesta faktiskt. Känner mej lite less, lite bitter, smått förbannad faktiskt.
Hur tänker folk? Vad driver dom till att göra som dom gör? Ja, livet är fullt med konstiga frågor som man nog inte vill veta svaret på egentligen.
På fredag, fy fan, jag säjjer bara de!! ÅH!!!!!! Vill bara skrika rakt ut!


Samtidigt som om jag får nån jävla ångest för att jag inte sover just nu. För att jag e vaken och inte kan slockna.
Ni vet, finns ETT djur på jorden jag inte kan med.
*biter sej hårt i läppen och fokuserar*

Nä men natti!

Absolut


Jag önskar det vi hade fanns


Jag lägger om. Skiter i att skriva om mitt liv. Jag skriver om alla tankar istället, det känns mer som jag.

Ni vet hur det är när man vill känna? Men man känner inget! Man e helt tom, precis som om man e kännslokall och inget kan visa. Man vänder ut och in på sej själv men bli inte klok för det.
Man testar igen men nej, inget! Det är då man inser att man kanske ska lägga det på en rimmlig nivå istället. Men samtidigt vill man inte det. Knas, men thats it!
Jag drar till Umeå på fredag, och sen på söndag ner till Götet. Känns bra. Kommer kännas konstigt.
Allt blir nytt igen. Inget är som det var, men det är väl någonting bra? Eller hur?!

Saknar mina vänner, mina riktiga vänner. Alla som faktiskt bryr sej och är ärliga. Mina hjärtan<3

Jag tror att tiden hemma har varit nyttig. Fått se allt från lite avstånd. Fått se att det kan lösa sej om man vill att det ska lösa sej.





RSS 2.0