När vindar vänder


Har så galet mycke olika kännslor i kroppen och så sjukt mycke oika tanker i huvudet så jag vet inte vart jag ska tavägen.
Ena stunden sprudlar livet av lycka, nästa är det jobbigt att leva och sen kommer ilskan.
Försöker fokusera och se till det som jag längtar mest efter. Den där kännslan av att få komma hem. Dit där man vill vara med folk man gillar och saknar.

Hjärtat slog dubbla slag idag när jag fick höra judet av bar mark under fötter, helt galet!
Allt det där med kännslor som jag skrev om igår, så sjukt jobbigt!
Det är nått som tynger mej, och inte på ett speciellt bra sätt.
Har försökt att tänka idag men la ner det när jag inte kunde förstå, förstå hur jag själv tänker.
Det är juh bara göra!! Men ICKE, det kommer till en viss gräns sen tar det stopp.

Tänk om mna hade dej nära, så nära att du kunde lösa sakerna åt mej?
Visa på riktigt och lära mej att förstå. Varför är du inte det för? Hade gått så mycke bättre då.
Aja, man kan tydligen inte få allt har jag lärt mej och detta är nog en sån sak jag inte ka få då.
Har hittat en liten dikt eller vad man nu ska kalla det, som jag ska sätta på kroppen när jag får tid och råd.

Goodbye may seem forever
Farewell is like the end
But in my heart is a memory
And there you'll always be


Så sant...




Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0